Välkommen!

torsdag 14 april 2011

Samtal

Va på utvecklingssamtal på dagis imorse. Från 8-8:45. Så d blev tidig frukost.

D här sa dom ungefär:
Emilla sköter sig fin fint på dagis och är riktigt glad varje dag hon kommer dit.
Men ibland kan ljudvolymen va lite väl hög så dom får dämpa henne ibland. Emilla har mkt bra motorik. Och har haft ända sen hon börja. En av dom bästa. =)
Språket är oxå mkt bra och säger långa meningar på båda språken.

Emilla visar sina känslor jätte bra. Hon e ingen som trycker sig in i ett hörn som inte vågar va ledsen lr arg.
Emilla visar tydligt om hon är ledsen tex. Å lite kaxig e hon å d tycker dom e bra. Hon utvecklas! Bara man håller kaxigheten på en bra nivå vad som e ok.
Å d gör vi ju. Skrev ju om d inte för så länge sen.

Jag tycker d e jätte viktigt att Emilla visar vad hon känner. Hon lär sig hela tiden. Hur hon ska hantera den känslan som hon har, hur vi som föräldrar hanterar känslan.
Skulle ja tex skrika till henne att sluta grina för fan lr härma henne på nå sätt då har man ju gjort en förolämpning. Då har man ignorerat den känslan.
Å oftast e d ju för ens egen skulle man gör d. För att man kanske inte orkar höra lr av nån annan orsak.
Ja låter Emilla alltid få grina färdigt lr ha sitt utbrott färdigt.
Ja kan fråga henne om hon har gråtit klart tex. Å säger hon nej så får hon gråta tills hon e klar.
Hon säger ju själv sen att hon e klar å då e allt bra igen å hon ber om ursäkt.
D e jätte viktigt att man inte ger dom en dålig självkänsla. Den som e viktig i utvecklingen.
Speciellt när Emilla just nu är lite känslig.

Barn behöver ha tillgång till sina känslor för att utvecklas. Å som vuxen har man ansvar att bekräfta alla dom känslorna som barn får.

Orkar man inte som vuxen ta ansvar för ett barns känslor lr beteende, varför har man då gett sig in på d?

Barn behöver så otroligt mkt. Å perioder när dom behöver extra stöd så e d jätte viktigt med kommunikation å känslor å hela faderuttan.

Vissa kanske tänker äääääh så jävla viktigt e d inte me barn å när dom e ledsna lr inte vågar visa känslor.. Men d e sjukt jävla viktigt i utvecklingen.

Glöm inte d!

Å så fick ja titta på bilder på datan på Emilla å va hon hade gjort för pyssel å grejer där.
I höst kommer ju hon få flytta upp me 8 av sina dagis kompisar. Å så e ju hennes bästa kompis en våning upp oxå. =)
Kommer nog gå galant. Å d trodde dom på dagis oxå.
Emilla har ju alltid tyckt om dagis å d har aldrig vart nå problem å lämna.

Så Emilla längtar lite extra till hösten. =)


Nu sover båda ungarna. Vi va ute en stund på framsidan när vi kom hem från dagis. Å efter mellanmål ska Emilla få cykla till lilla lekparken.


Ska sätta på lite kaffe.

Men visst fan känns d bra å gå på ett möte om sitt barn där allt bara e bra!
Inget vi behöver tänka på heller för att vi har gjort ett bra jobb innan!
Bara fortsätta va som vi e... =))


Byyyyyyyye

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar